Lycklig, lyckligare, lyckligast

”Den eviga matchen om lyckan”. Den 4 oktober blir denna bok föremål för samtal på Katharina med författaren, Johan Norberg. Jag har inte läst boken än. Men jag kommer att ha gjort det till den 4 oktober.
Redan rubriken är tänkvärd.
Blir man t ex lycklig av böcker?
Javisst! Av att hålla dem, läsa dem, skriva dem, äga dem…

På Centralen finns minst tre pocketshops, Cityterminalen inräknad. Idag passerade jag alla tre på min väg från pendeltåget.
I den första gick jag inte ens in. Det räckte med att jag kastade en hastig blick på de frestande hyllorna för att det skulle flimra för ögonen och jag började se syner.
Jag såg expediten räcka fram en silverbricka med doftande nytryckta böcker, ännu varma av pressarnas värme. Somliga böcker var beströdda med pärlsocker, andra glacerade med en färgglad topping.
- Var så god, sa hon. Ta en bok till! De är nu de är goda. Ta två till priset för tre…
Men jag tänkte på alla olästa böcker som travade sig hemma, mitt beslut att tills vidare inte köpa fler böcker, stålsatte mig och gick vidare.

I nästa pocketshop gick jag in.
Köpte en bok med noveller, ”Kärlek, vänskap, hat” av Alice Munro.
Fick en anstrykning av dåligt samvete.
Läste på baksidan att författaren fått Man Booker International Prize, ”den finaste utmärkelse en författare kan få vid sidan av Nobelpriset”.
Tyckte att det var en förmildrande omständighet till bokinköpet.
Gladde mig.

Befann mig plötsligt i den tredje pocketshopen, den i terminalen.
Köpte en bok till.
Trots alla beslut.
Gladde mig.
Fick inte dåligt samvete. Det hade dött.
Boken var ”Konsten att leva innerligt” av Red Harris och Ann Lagerström.
Började läsa direkt.
På sidan 38 läste jag:
”…Fast att vilja ha och att äga är inte problemet menar Sören (Kierkegaard)., det är en förnämlig syssla. Problemet är att det inte räcker. Första boken du köper är underbar, andra och tredje också, men när man som Sören har 2748 böcker och fortfarande vill ha fler så börjar jaget urholkas istället för att byggas upp…”

Hm…