Visningar av religionens hus

Intressant hur olika man kan lägga upp guidningar i religiösa lokaler!
Sollentuna församlings personal – c:a 100 personer – hade i veckan förmånen att på en enda dag få göra studiebesök i Filadelfiakyrkan med Rörstrands slott, i judiska synagogan nära Kungsrädgården och i moskén på Södermalm.
En riktig turistbuss transporterade oss bekvämt runt mellan platserna, varvid guiden vänligt pekade ut stadshuset, slottet och operan för att lantisarna från Sollentuna skulle få med sig vissa allmänna basfakta om huvudstaden.
I Filadelfia fick vi veta mer om Rörstrands porslinsfabrik än om dagens pingströrelse, i moskén fick vi veta mer om islam än om moskén, men i synagogan fick vi faktiskt allt om både utsida och insida av ”församlingspedagogen” Eva som måste vara en av Stockholm mest proffsiga guider inom sitt område. Hon serverade oss ett strålande föredrag om judisk tro samtidigt som hon förevisade den fascinerande salen med bl a stora tjusiga pergamentrullar dolda bakom en tjock röd sammetsgardin.
Jag tyckte det var närmast pinsamt att upptäcka hur lite jag faktiskt visste om judisk tro och tradition.
Som bekant måste männen ta på sig en liten kalott för att träda in i synagogan.
I moskén var det däremot vi kvinnor som fick ta på oss specialplagg: fotsida tunna bomullsrockar med kapuschonger. Och alla fick ta av sig skorna (det var då jag såg att jag tagit på mig två helt olika sockor i den tidiga morgonen…)
Muslimerna var mycket tydliga med sin tro och det fanns gott om skriftligt material att plocka med sig hem för den som ville.
Vid personalkaffet nästa morgon frågade vi oss varför vi kristna ofta är så diskreta med att tala om vår tro. Vi aktar oss noga för att ”pracka på” och ”propagera”. Frågan är om vi har blivit alltför blyga? Varför skulle den som studiebesöker en pingstkyrka mest vara intresserad av porslin?