I syrenernas tid och festernas månad

Undra på att festerna slår ut i blom efter denna långa och kalla vinter!
Askmolnet har gått upp i rök, svininfluensan har förbytts i pollenallergi och snöstormarnas trafikkaos har ersatts av studentflakens trafikkaos…
Vem minns den mörka tiden?

Nu är det dags! Låt oss njuta – av blommande vita, väldiga kastanjer och overkligt blålila doftande syrener, av glädjen hos skrålande, hoppande studenter i vita mössor, av den bedövande grilldoften i trädgårdarna, av den absurt upphaussade stämningen inför det stundande prinsessbröllopet, av luftballongerna som svävar upp i skyn och av den behagliga tanken att sommaren fortfarande är alldeles ny! Och bäst är den förstås i Stockholm!!!

Nationaldagsfirandet är en bra uppfinning som snarast bör följas upp av en annandag av liknande dignitet. (jag har ännu inte kommit över att annandag pingst föll bort… och den helgen har ju – till skillnad från nationaldagen – ett tydligt och väl motiverat historiskt firningsämne)

”Den blomstertid nu kommer…” oavsett om skolavslutningarna sker i kyrkan eller inte.
Hur som helst är det roligt om kyrkan kan bli känd för att inte bara vara en plats för krisen utan också – och särskilt – för glädjen och festen!
Exultate Deo! sjöng Engelbrektskyrkans kammarkör i flera varianter under en vacker sommarkonsert på nationaldagskvällen. Det är bara att instämma!!!